FN:s generalförsamlings sjätte, sjunde och åttonde resolution med krav på ett moratorium för dödsstraff:
röstningsresultat för länder som behåller dödsstraffet för narkotikabrott (+ = för; - = emot; abs = avstod)
| 2016 | 2018 | 2020 | Lägsta bekräftade dödsstraff för narkotikabrott, 2020 |
Bahrain | abs | - | - | |
Bangladesh | - | - | - | |
Brunei Darussalam | - | - | - | |
Kina | - | - | - | ? |
Kuba | abs | abs | abs | |
Egypten | - | - | - | |
Indien | - | - | - | |
Indonesien | abs | abs | abs | 77 |
Iran | - | - | - | ? |
Irak | - | - | - | |
Jordanien | abs | abs | + | |
Kuwait | - | - | - | |
Lao PDR | abs | abs | abs | 13 |
Libyen | - | + | - | |
Malaysia | - | + | + | 25 |
Myanmar | abs | abs | abs | |
Nordkorea | - | - | - | |
Oman | - | - | - | |
Pakistan | - | + | - | |
Qatar | - | - | - | |
Saudiarabien | - | - | - | ? |
Singapore | - | - | - | 6 |
Sydkorea | abs | abs | + | |
Sydsudan | + | abs | abs | |
Sri Lanka | + | + | + | 5 |
Staten Palestina | n/a | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | |
Sudan | - | - | - | |
Syrien | - | - | - | |
Taiwan | n/a | n/a | Thailand | |
Thailand | abs | abs | abs | 8 |
Förenade Arabemiraten | abs | abs | abs | |
USA | - | - | - | |
Vietnam | abs | abs | abs | 79 |
Jemen | - | - | abs | |
2020 präglades också av en betydande aktivism från civilsamhället mot dödsstraffet. Med restriktioner för fysiska sammankomster koncentrerades insatserna till nätet. Ett exempel är en namninsamling som lanserades av LBH Masyarakat i fallet Merri Utami, en indonesisk migrantarbetare som har tillbringat över ett decennium i dödscell för att ha lurats att smuggla narkotika. Namninsamlingen, som ber Indonesiens president Joko Widodo att benåda Merri, har i skrivande stund samlat över 19 000 underskrifter. Det är värt att notera att förespråkare upprepade gånger identifierade offentligt engagemang online som en viktig strategi för att förespråka mot dödsstraffet, vilket utforskas i det särskilda avsnittet i slutet av rapporten. Den betydande minskningen av drogrelaterade avrättningar är utan tvekan en positiv utveckling - en möjlighet för länder att ompröva nödvändigheten och effektiviteten i denna politik, och för förespråkare att ytterligare intensifiera sina krav på avskaffande. Dödsstraffet handlar dock om mer än själva avrättningarna. I tider av covid-19 kan ett rättssystems funktion göra det svårt eller nästan omöjligt att genomföra avrättningar, men det innebär inte nödvändigtvis att dödsstraff inte utdöms. Framför allt
dömde minst tio länder minst 213 personer till döden för narkotikabrott under 2020 - en ökning med 16,3 procent jämfört med de 183 som bekräftades under 2019. Denna uppåtgående trend var särskilt tydlig i vissa länder, t.ex. Indonesien, där 77 personer dömdes till döden för narkotikahandel under 2020 (en ökning med 79% från 2019). Omvänt bidrar ett stort antal dödsdomar till det växande antalet dödsdömda, där många har tillbringat mer än ett decennium. Denna orubbliga tilltro till dödsstraffet - även i tider av exceptionella utmaningar - är lika oroande som avrättningarna i sig.
Det är viktigt att notera att det fortfarande finns en genomgripande och systematisk brist på transparens kring dödsstraffet, vilket strider mot tydliga internationella normer. Frågan om transparens förvärrades under 2020, då det var ännu svårare att samla in information om användningen av dödsstraff för narkotikabrott än tidigare år. Detta berodde sannolikt på att covid-19 dominerade nyhetsflödet, att rörelsefriheten begränsades och att utrymmet för det civila samhället krympte, vilket alla hade en negativ inverkan på den oberoende övervakningen av dödsstraffet. Samtidigt avstannade eller försenades flera av FN:s processer för mänskliga rättigheter, t.ex. landgranskningar av fördragsorgan och landbesök av särskilda förfaranden, vilket resulterade i ett ännu lägre antal tillgängliga resurser för att spåra tillämpningen av dödsstraffet. Detta visar att det finns ett akut behov av att återuppta övervakningsprocesserna för att säkerställa att kränkningar och trender dokumenteras och åtgärdas. Välintegrerad övervakning och dokumentation av mänskliga rättigheter bör bli en viktig komponent för att förhindra ytterligare och framtida kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Slutligen bevittnade vi under 2020 också en tillbakagång i vissa länder, med planer på att tillämpa hårdare straff för narkotikabrott. Filippinernas president Rodrigo Duterte har till exempel fortsatt att driva på för att återinföra dödsstraffet som en del av sitt "krig mot drogerna". I skrivande stund har ett lagförslag som skulle återinföra dödsstraffet antagits i kongressens underhus och ska nu diskuteras i senaten.